weeeeeeeeeeeeeee!
eller nej. så skriker jag nog egentligen inte.
jag är mer helt oberörd. känner att jag inte förstår det.
hur många gånger jag än försöker tänka igenom det, så nej, det fastnar inte så jag känner nått.
tror jag är rätt chockad. allt gick så fort.
de förlorade.. sen ringer D på bussen och ska boka biljetter.
jag sa nej. men lugn. vet inte va jag sa?
sa sen hann vi inte göra det på en svensk sida pga 2dagars reglern, utan fick göra det på en amerikansk.
MEN nu har vi biljetter och om exaxt 24 timmar ska han stå där på flygplatsen.
jag med. for sure!
ler.
jag är glad. jag är jätteglad.
det kommer bli helt fantastiskt!



på återseende

ll