the readers. läsarna.
just ja, du, du som just nu läser den här raden. du är en av dem, och det är dig jag nu talar till.

vill först säga tack till alla fina kommentarer jag får på facebook, msn, mail, muntligt och så vidare.
det jag tycker är kul är som när emma från göteborg (som jag träffade i mexico 2008) skriver en hälsning. det var så längesen man hörde från henne och hon hörde från mig, men så hänger hon ändå med i mitt liv nu.. rätt häftigt. eller som när sophie precis skrev en häslning om jackan och glasögonen, det gör mig glad. det gör att jag känner mig hemma fast borta, om ni förstår?

annars kan jag ju vara emot det här med blogg. och ibland funderar jag varför man gör det. jag är lite emot att skriva för djupt, för jag vet att de som inte är ens vän också följer med. och jag vill helst att bara dem som känner mig ska läsa för att de "förstår" alla mina utryck och min ironi på ett annat sätt.

men hur som haver, så känner jag samtidigt att det inte är mycket att fundera över. jag gör det när det är kul. ibland slutar jag helt, ibland gör jag 10 inlägg på samma dag. det är det som är skönt nu jämnfört med när jag jobbade som bloggare, då måste man pressa ur sig nått fiffigt, fast det står helt still. då krävs det så mycket mer. planering, letande, bevakande - men ett jobb är ju ett jobb.

men jag ska trots det gå lite djupare och framföra mer from inside my head under rubriken "viva la lovisa", så watch up om du är med inom min hjärnarea.


är du med bakom detta pannben?

så nu vet du mina tankar och känslor kring mitt skivande. vill du dela med mig av dina tankar kring ditt läsande?

skriv en rad!

love to you all
lov isa
lö wenborg